Det är hemskt angenämt att måsta kisa så här mycket när man är ute. Bitterheten som jag led av igår är som bortblåst. Ute gnistrar snön och himlen är löjligt blå. Visst, det är fortfarande rysskyla ute. Men mycket går att mota bort med ett par hederliga täckisar. Lily Allens - Everything's Just Wonderful spelas i lurarna och i benen har jag en mils löpning på bandet framför OS-repriser. Jag är nöjd över min friskvårdstimme och känner mig nyttigare är rårivna morötter. Kan även konstatera att det är ungefär 200% lättare att springa på bandet framför TV-apparaterna när det är OS jämfört när det är Rachel Ray som lagar chiligryta.
För er som ändå ÄR bittra över kylan (vilket jag också är, rätt ofta faktiskt. Har just nu bara ett moment av vinterfrälsning så länge solen är uppe) så fick jag ett tips igår av Sanna Å. Man ska inte vara bitter på kylan. Nej, "fake them till you make them", var hennes motto. Korka upp med paraplydrinkar och sätt dig framför fönstret, dra elementet på högsta värme och sätt på musik a la beach. Hjärnan har ibland svårt att förstå vad som är verkligt och inte.
Så, till er alla vänner där ute! Låt oss skruva upp elementvärmen, skita i de skenande elpriserna, lägga fötterna på bordet, luta oss tillbaka och bara drömma om varma vindar och kritvita stränder.
/T
1 kommentar:
Låter som en ungerbar idé om inte min underläpp vore så svårt sargad.. Har varit på V-centralen och trodde läkaren bara skulle titta på det envisa såret som aldrig läker. Nehejdå, hon satte en jättespruta i läppen och stansade ut en bit. Huvvvaaa!!! Det gjorde ont och jag har för en stund glömt kylan...
Skicka en kommentar