Dagen började 05.30 då det var dags att återigen ta tag i arbetslivet efter semestern. Huset var fullt och jag försökte smyga upp från en
knarrig luftmadrass i vardagsrummet. På andra sidan madrassen låg
Terese och sov, i vårt sovrum låg mamma och pappa och på soffan låg Maria och gjorde detsamma. Jag tror jag lyckades ganska bra med att inte väcka alla och jag gjorde mig i ordning som vanligt för att sedan försiktigt säga hej då till T
erese och mamma och pappa, som skulle åka hem mot Umeå på förmiddagen.
Första dagen tillbaka i uniformen var ganska händelselös. Men det var ändå kul att vara tillbaka. Min instruktör var dock ledig så jag fick vara tredje hjulet i den andra bilen. Ögonlocken var väldigt tunga i baksätet i slutet av dagen måste jag erkänna.
Men trots den tidiga morgonen och det långtråkiga passet på jobbet blev dagen underbar. För det har jag min söta hemmafru att tacka. När jag kom hem så var det redan packat för picknick och destinationen var redan bestämd,
Alnön och
Tranviken närmare bestämt.
Tranviken är enligt ryktet stranden nr 1 i
stan, skulle gissa att den skulle kunna jämföras med Umeås Bettnäs. Vi tyckte att det kändes som en trevlig idé att kolla läget
där ute på kvällen då det inte är samma hets som på dagen. Väl där var det väldigt lugnt och skönt. Några stackars badgäster hade dröjt sig kvar och
syntes vid strandkanten. Utöver dem var det livet från de sommarstugor som låg vid stranden som hördes.
Vi vek ut filten, åt och drack gott och hann med lite mysigt småprat om dagen och livet innan solen hade krupit ner bakom träden. Livet på en pinne!