Ikväll har vi tillsammans gjort ett ryck och städat Fiestan för att kunna lämna tillbaka den imorgon på Carstedts. Terese kör tillbaka den till Umeå imorgon och spenderar helgen i Umeå medan jag ska jobba natt i helgen.
För mig var det förmodligen sista gången jag satt i den lilla skrutten som har varit oss trogen i två år nu. Jag måste erkänna att det inte känns speciellt jobbigt att lämna tillbaka henne. Tvärs över vägen stod nämligen nya fröken Kia och det var skönt att få göra nya bilen lite mer personlig med allt som fram till ikväll har funnits i Fiestan.
A
2009-09-29
It's a girl!
Vi blev med bil idag.
Hon heter Kia och är ett välkommet tillskott i vår lilla familj. Hon är 1 år gammal och superfin!
Vi åkte till Kramfors idag för att titta på bilen som vi snubblat över via blocket. Efter en ganska lagom roadtrip så rullade vi in på Sundströms bil i Kramfors för att titta på och provköra pärlan.
När Terese startade för en liten provtur tändes inget porr-rött panelljus utan det var däremot ett ovant oranget sken som fyllde kupén. Inte ultimat men vi kan inte vara så fjantiga som inte köper en perfekt bil bara för att vi inte diggar panelljuset till 100 procent. Jag är övertygad om att det är en vanesak.
Innan vi tryckte på köpknappen så konsulterade vi våra nära och kära på telefon bara för att bekräfta att vi inte var ute och cyklade. Ingen av oss är ju speciellt duktiga på bilar utan vår kunskap och vårt intresse stannar egentligen inte långt efter snyggheten och färgen. Just i köpögonblicket blev det lite svettigt eftersom att det ändå handlar om mycket pengar och ett ganska stort beslut men nu känns det riktigt bra.
Vi har köpt en alldeles lagom bil för oss just nu. Större men inte jättestor, supersnygg men inte superdyr och dessutom billig i drift.
Låt det bli många långa bekväma mil i vår nya fina bil!
Baby Beyonce 2
Som för att fortsätta på mitt tidigare inlägg med det bedårande barnet som dansade till Single ladies. Här har vi baby Beyonce 2. Underbart!
2009-09-28
Biljakt 1.0
Vi söker vår nästa bil med ljus och lykta. Idag har vi varit och synat två karosser i kanterna. Kvällens termometer visade 6 grader och vi tog en promenad i höstkylan ett par gator bort och tittade på bil nummer ett.
Vi har läst mycket bra om bilen och det ska vara Kias bästa nytillskott till familjen. Tydligen ska den vara som en Toyota corolla med ett Kiamärke enligt experterna (Har du hört Inga-Maj, toppen va?!?!). Det ska bli spännande att kika på den imorgon, vi får återkomma mer om den senare helt enkelt..
Ford Focus -06
+ Har bara gått 2200 mil. Ägts av pensionärer (= luktar fortfarande nybil och är superfräsch). Billigaste bilen av de tre bilar som vi i dagsläget är intresserade av.
- Det är en Ford (det skulle vara kul med ett annat märke än det vi kör nu..). Terese tycker att färgen liknar "gubb-blå".
Direkt efter provkörning 1 tog vi en promenad till andra delen av Södermalm där vi besökta Georg och tittade på hans Mazda.
Mazda 6 -06
- Ett STORT minus var när man startade bilen och hela instrumentbrädan tändes i ett "porr-rött" inferno av nummer och reglage. Fult fult fult. Gått rätt många mil.
:) Ja, så har det alltså gått ikväll. Positivt och negativt med båda. Men kul att komma ut och kika lite. Imorgon eftermiddag bär det av upp till Kramfors för att titta på den här bilen.
Kia Cee´d -08
Vi har läst mycket bra om bilen och det ska vara Kias bästa nytillskott till familjen. Tydligen ska den vara som en Toyota corolla med ett Kiamärke enligt experterna (Har du hört Inga-Maj, toppen va?!?!). Det ska bli spännande att kika på den imorgon, vi får återkomma mer om den senare helt enkelt..
2009-09-27
Söndagskväll
Att få dricka hemmagjort chaite som skapar mjölkmustasch och snurra in sig
tillsammans i en stor filt är ett vattentätt
knep för att fixa en riktigt bra söndagskväll.
Sunday at Wayne's
Nog kan vi konsten att fika altid. Idag blev det kaffe oh en halv vaniljbulle var på Wayne's efter att Terese jobbat på förmiddagsträningen med grabbarna. Förutom konsten att fika är vi även hejare på korsord. Nu när jag skriver det så inser jag att vi är som två små pensionärer. Vi fikar och löser korsord, så blir dagen guldkantad!
2009-09-26
Biljakt
Frustrationen lyser i Terese ögon.
"Åh, jag vill köpa en ny bil..(!)"
Förmiddagen har spenderats i tvättstugan , blocket.se och på kvd.se i jakt på en potentiellt ny bil. Vi är både överens om att det verkligen är dags att säga farväl vill den lilla fiestan och hälsa välkommen en ny större och bekvämare bil i familjen.
För ett kort ögonblick trodde vi att vi skulle bli nya ägare till en Audi A6:a kombi nu i förmiddag. Men det var någon som var snabbare än oss på blocket. Bilen hade bara legat ute i ungefär en timme när Terese förhoppningsfullt ringde för att visa vårt intresse. Men tyvärr så byttes hennes förväntansfulla leende till en uppgiven grimage bara på några sekunder.
Men vi letar vidare och har några bilar som vi tänkte buda på hos kvd.se till veckan. Terese bror Erik har varmt rekommenderat det forumet för en bilaffär. Har man flyt kan man komma undan med ett riktigt kap enligt honom.
Ni får be till bilgudarna för oss där ute och hålla tummarna att fiestan snart är ett minne blott.
/A
"Åh, jag vill köpa en ny bil..(!)"
Förmiddagen har spenderats i tvättstugan , blocket.se och på kvd.se i jakt på en potentiellt ny bil. Vi är både överens om att det verkligen är dags att säga farväl vill den lilla fiestan och hälsa välkommen en ny större och bekvämare bil i familjen.
För ett kort ögonblick trodde vi att vi skulle bli nya ägare till en Audi A6:a kombi nu i förmiddag. Men det var någon som var snabbare än oss på blocket. Bilen hade bara legat ute i ungefär en timme när Terese förhoppningsfullt ringde för att visa vårt intresse. Men tyvärr så byttes hennes förväntansfulla leende till en uppgiven grimage bara på några sekunder.
Men vi letar vidare och har några bilar som vi tänkte buda på hos kvd.se till veckan. Terese bror Erik har varmt rekommenderat det forumet för en bilaffär. Har man flyt kan man komma undan med ett riktigt kap enligt honom.
Ni får be till bilgudarna för oss där ute och hålla tummarna att fiestan snart är ett minne blott.
/A
2009-09-25
They took pride in defence
Slutsiffrorna blev 73-66 till Sundsvalls Dragons ikväll. Hemmavinst.
Min första basketmatch är avklarad. Jag måste säga att jag tyckte att det var riktigt trevligt. Lite trist var det att gå själv men jag klämdes in mellan två insatta grabbgäng så jag smyglärde mig en hel del. Och nog fick jag se några pick and roll's och tip in's.
I början var det lite upp-och-ner-vända världen. Jag är en van innebandyåskådare där man klappar och taggar hemmalaget när dem ska anfalla och förhoppningsvis trycka in bollen i mål. I basket däremot, eller rättare sagt i drakborgen klappar man när hemmalaget försvarar sig och förhoppningsvis trycka bort bollen från mål.
We take pride in defence är Dragons punch line.
Men jag lär mig och jag gillade stämningen. Jag ska absolut återvända till drakborgen. Jag måste dock säga att jag gärna sett mer av profilen Michael Kingma i spel. Vilken cool snubbe. Det kändes spontant som att han vände matchen med sitt energisprutande inhopp i slutet på första quartern, som jag lärt mig att det heter.
Terese skötte sig fint vid bänken. Förhoppningsvis kan dem inte vara annat än nöjda med henne. Hon kom precis hem och har landat i soffan med ett glas cola. Nu ska jag lägga ifrån mig datorn och ta hand om frun som slitit ikväll och ska slita lite till imorgon innan hon får lite helg.
Over and out.
Min första basketmatch är avklarad. Jag måste säga att jag tyckte att det var riktigt trevligt. Lite trist var det att gå själv men jag klämdes in mellan två insatta grabbgäng så jag smyglärde mig en hel del. Och nog fick jag se några pick and roll's och tip in's.
I början var det lite upp-och-ner-vända världen. Jag är en van innebandyåskådare där man klappar och taggar hemmalaget när dem ska anfalla och förhoppningsvis trycka in bollen i mål. I basket däremot, eller rättare sagt i drakborgen klappar man när hemmalaget försvarar sig och förhoppningsvis trycka bort bollen från mål.
We take pride in defence är Dragons punch line.
Men jag lär mig och jag gillade stämningen. Jag ska absolut återvända till drakborgen. Jag måste dock säga att jag gärna sett mer av profilen Michael Kingma i spel. Vilken cool snubbe. Det kändes spontant som att han vände matchen med sitt energisprutande inhopp i slutet på första quartern, som jag lärt mig att det heter.
Terese skötte sig fint vid bänken. Förhoppningsvis kan dem inte vara annat än nöjda med henne. Hon kom precis hem och har landat i soffan med ett glas cola. Nu ska jag lägga ifrån mig datorn och ta hand om frun som slitit ikväll och ska slita lite till imorgon innan hon får lite helg.
Over and out.
Drakfest!
Ja, ikväll smäller det. Hörde på radion att det ska bli festligt värre i drakborgen som arenan kallas ikväll. Det låter ju bra. Terese har redan åkt för att förbereda grabbarna för match. Jag har precis kommit hem från jobbet och ska stoppa i mig lite middag innan jag sätter av mot min första basketmatch.Som ett litet PS kan jag tipsa om att populära Anna Anka ska vara hos Skavlan ikväll kl 21.00 på Svt1. Förhoppningsvis hinner jag hem. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag ska skratta eller gråta åt miss Anka och hennes lyxliv.
2009-09-24
Physio
Ja det blev ingen spelarfru av mig utan jag blev en physiofru istället. Physio är någon slags amerikansk slang för sjukgymnast som basketmänniskorna svänger sig med. Just uttrycket eller titeln physio fick både jag och Terese bekanta oss med redan när hon skulle iväg på sitt första uppdrag för svenska landslaget. Tydligen spelar det ingen roll att landslaget är svenskt. Hela sporten verkar vara totalt amerikaniserad. Silly, eller hur.
Terese berättade igår att det också hör till att alla i en basketorganisation är någon slags manager. Terese är inte bara physio utan också team manager. I Dragons finns tydligen även hör och häpna, en Ticketmanager. Coolt eller bara silly det också? Ta vad du vill och plussa på manager så kommer basketfolket att acceptera och respektera dig.
Backscreen, clear out, cross over, fast break, finger roll, give and go, high post, pick and roll, spin move, tip in och (and) turn over..
Mig påminner uttrycken mest om tanten som stod på stortorget och skrek ut linedance-kombinationer på bondens egna markand tidigare i sommar. Men det är detta som gäller på basketplanen så det är bara att lära sig. Jag har även en bror som spelat basket som bekräftar att det är the american way som är den rätta.
Imorgon är det ligapremiär för Dragon här i Sundsvall. Dragons möter Gothia och jag ska givetvis stötta med min närvaro. The ticketmanager skulle förse terese med ett årskort som jag hoppas få utnyttja (use).
Jag erkänner att jag inte kan ett skvatt om basket. Jag vet inte ens om de spelar perioder eller halvlekar. Jag vet att Terese försökt förklara för mig att de har både och vilket låter konstigt. Jag märker väl när folk går till kiosken och då går väl jag också.
Nu är det torsdagskväll och jag är i full färd med att laga lite middag. Terese kommer hem från träningen snart så jag ska göra ett ryck och duka lite. Jag återkommer med en recension från min första basketmatch imogonkväll. Promise.
A [ey]
Tävlingsmoment i vardagen
Att hitta tävlingar i vardagen. Att förlora dem. Att komma upp på banan igen.
Idag tog jag en långpromenad och hamnade vid ett av mina favoritställen, Sidsjön. Precis när jag "gick in på varvet" hamnade jag fem meter bakom en mamma med barnvagn. Jag gillar inte att gå precis framför eller precis bakom någon eftersom det känns som om man blir förföljd/förföljer. Löjlig tanke jag vet, men sjön är ju så pass stor att det känns konstigt att ta rygg på någon. Jag gjorde därför en snabb överläggning och tänkte "nä, jag pinnar på och kör om den här mamman med vagn så är problemet ur världen". Det jag dock missade att notera var att denna mamma med vagn bar löpartights och en tajt vindjacka (som framifrån säkert avslöjade hennes 12pack) och vägde uppskattningsvis typ trettiotvå kilo.. Mer kanske jag inte behöver säga, men extra förlossningskilon och nedsatt fysisk kondition var inte ens att tala om.
Det slutade i alla fall att jag i mitt försök till omkörning minskade mina fem meter till en meter, fortfarande fast besluten att drivet i mina steg skulle ta mig framför henne. Precis då jag skulle knata förbi lägger denna nyförlösta superkvinna in sin oväntade extraväxel och utökar avståndet mellan oss. Och så går vi, nästan sida vid sida, i vad som för mig kändes som en evighet. Jag blev frustrerad och tänkte att hon beter sig som en bil på motorvägen som först kör sakta, men sen när man ska köra om så gasar dom på och vägrar se sig bli omkörda. Och hör och häpna, till sist var det jag som fick slå ner på farten och "släppa iväg henne". Mest för att minska mitt eget obegag att behöva känna att jag jagade denna (jag påpekar det igen) nyförlösta mamma...
Nederlaget var slående. Ni som känner mig vet att jag är en obotlig tävlingsmänniska. Detta gäller även med människor jag inte känner, eller människor som inte ens vet att dom ingår i min tävling. Jag hade helt enkelt förlorat. Och det förstörde mycket av den härliga start jag fått av promenaden..
Någon kilometer senare promenerar jag ikapp en annan kvinna. Denna av mer mänsklig kaliber. När hon hör att jag kommer närmare kastar hon ett öga på mig över axeln och sedan händer något märkligt. Kvinnan stannar upp och börjar undersöka en gren med höstlöv på. Det var i och för sig fina löv, men ändå.. Hon vänder och vrider och luktar (?) på löven och jag traskar förbi. Precis när jag passerat henne släpper hon sin kärlek för höstkvisten och fortsätter att promenera i sin behagliga takt. Då inser jag att hon nog stannade för att slippa bli jagad och omkörd av mig. Och i desperation för att försöka se obrydd och upptagen med annat grep hon första närmsta gren...
Trots hennes walkover kände jag en tillfredsställande känsla och förlusten tio minuter tidigare smakade helt plötsligt inte lite beskt i min mun. Det blev en bra timme ute i höstluften. Och jag konstaterar än en gång att jag är en hopplös tävlingsmänniska. Sedan hoppas jag att XS-mamman med vagnen egentligen inte var en nyförlöst mamma, utan en moster eller barnvakt som faktiskt får vara vältränad och i oförskämd form. Sådeså.
Idag tog jag en långpromenad och hamnade vid ett av mina favoritställen, Sidsjön. Precis när jag "gick in på varvet" hamnade jag fem meter bakom en mamma med barnvagn. Jag gillar inte att gå precis framför eller precis bakom någon eftersom det känns som om man blir förföljd/förföljer. Löjlig tanke jag vet, men sjön är ju så pass stor att det känns konstigt att ta rygg på någon. Jag gjorde därför en snabb överläggning och tänkte "nä, jag pinnar på och kör om den här mamman med vagn så är problemet ur världen". Det jag dock missade att notera var att denna mamma med vagn bar löpartights och en tajt vindjacka (som framifrån säkert avslöjade hennes 12pack) och vägde uppskattningsvis typ trettiotvå kilo.. Mer kanske jag inte behöver säga, men extra förlossningskilon och nedsatt fysisk kondition var inte ens att tala om.
Det slutade i alla fall att jag i mitt försök till omkörning minskade mina fem meter till en meter, fortfarande fast besluten att drivet i mina steg skulle ta mig framför henne. Precis då jag skulle knata förbi lägger denna nyförlösta superkvinna in sin oväntade extraväxel och utökar avståndet mellan oss. Och så går vi, nästan sida vid sida, i vad som för mig kändes som en evighet. Jag blev frustrerad och tänkte att hon beter sig som en bil på motorvägen som först kör sakta, men sen när man ska köra om så gasar dom på och vägrar se sig bli omkörda. Och hör och häpna, till sist var det jag som fick slå ner på farten och "släppa iväg henne". Mest för att minska mitt eget obegag att behöva känna att jag jagade denna (jag påpekar det igen) nyförlösta mamma...
Nederlaget var slående. Ni som känner mig vet att jag är en obotlig tävlingsmänniska. Detta gäller även med människor jag inte känner, eller människor som inte ens vet att dom ingår i min tävling. Jag hade helt enkelt förlorat. Och det förstörde mycket av den härliga start jag fått av promenaden..
Någon kilometer senare promenerar jag ikapp en annan kvinna. Denna av mer mänsklig kaliber. När hon hör att jag kommer närmare kastar hon ett öga på mig över axeln och sedan händer något märkligt. Kvinnan stannar upp och börjar undersöka en gren med höstlöv på. Det var i och för sig fina löv, men ändå.. Hon vänder och vrider och luktar (?) på löven och jag traskar förbi. Precis när jag passerat henne släpper hon sin kärlek för höstkvisten och fortsätter att promenera i sin behagliga takt. Då inser jag att hon nog stannade för att slippa bli jagad och omkörd av mig. Och i desperation för att försöka se obrydd och upptagen med annat grep hon första närmsta gren...
Trots hennes walkover kände jag en tillfredsställande känsla och förlusten tio minuter tidigare smakade helt plötsligt inte lite beskt i min mun. Det blev en bra timme ute i höstluften. Och jag konstaterar än en gång att jag är en hopplös tävlingsmänniska. Sedan hoppas jag att XS-mamman med vagnen egentligen inte var en nyförlöst mamma, utan en moster eller barnvakt som faktiskt får vara vältränad och i oförskämd form. Sådeså.
/T
2009-09-23
Lillördag på Allstjärnan
Kvällens soffplaner byttes ut mot VIP-middag och invigning på Allstars (gamla O'learys) här i Sundsvall. Efter ett glas champange, lite trängsel, en öl och en buffétallrik senare kunde vi konstatera att lokalen var invigd från vår sida. Vi strosade iväg och smet in på Barrista där vi festade vidare på kaffe och halloncheesecake och fick en mysig stund i var sin gunga.
Sammanfattningsvis, en bra dag med en efterföljande bra kväll!
Lite bildbevis, tyvärr med dålig mobilkamerakvalitet..
2009-09-22
Dagens övningar
Idag har jag varit i Östersund och haft skytteutbildning med poliserna från stationen och grannstationen. Vi började kl 08:00 i Östersund så jag och Marcus åkte 05:15 från Sundsvall vilket var i tidigaste laget. 06:15 var vi i Ånge och bytte om för att sätta oss i bilen för ytterligare en timme i bil innan dagen kunde dra igång.
Vi var 12 pers som skulle drillas i skytte ute på ett militärt gammal skyttebana mitt ute i den jämtländska skogen. Vi jobbade i par och jag fick jobba med min instruktör Johan vilket var väldigt trevligt. Det var väldigt blandad ålder på dem som var med vilket också var kul och skiljde sig från att bara ha andra aspiranter.
Det var en jättesöt gammal polisfarbror från krim i Östersund som var med och sköt. När han hade gjort sitt på skyttebanan så smög han iväg och hann plocka en kasse kantareller till frun. Han var jättetrevlig och tyckte nog att det vad kul att komma ut och träffa lite yngre kollegor.
Överlag har det varit en superdag ute i skogen. Det var skönt att få komma ut från kontoret igen och jag längtar redan till nästa gång jag får dra på mig "ute" uniformen. Nästa helg har jag två helgpass ute igen! Tjoho!
Dagens modebild
Kaffepaus
Vi var 12 pers som skulle drillas i skytte ute på ett militärt gammal skyttebana mitt ute i den jämtländska skogen. Vi jobbade i par och jag fick jobba med min instruktör Johan vilket var väldigt trevligt. Det var väldigt blandad ålder på dem som var med vilket också var kul och skiljde sig från att bara ha andra aspiranter.
Det var en jättesöt gammal polisfarbror från krim i Östersund som var med och sköt. När han hade gjort sitt på skyttebanan så smög han iväg och hann plocka en kasse kantareller till frun. Han var jättetrevlig och tyckte nog att det vad kul att komma ut och träffa lite yngre kollegor.
Överlag har det varit en superdag ute i skogen. Det var skönt att få komma ut från kontoret igen och jag längtar redan till nästa gång jag får dra på mig "ute" uniformen. Nästa helg har jag två helgpass ute igen! Tjoho!
Dagens modebild
Kaffepaus Hundra dagar kärlek.
Vi har beställt en fotobok med samlade minnen från vår första sommar i en nya stad. Vi har kallat den Hundra dagar kärlek och den är bara superfin. Leveransen kom igår och vi var som barn på julafton när vi öppnade paketet. Här får ni en liten förtitt på hur den ser ut. Sedan skickar vi ett tack till Gun som tipsade oss om att beställa denna från Fujis hemsida.
Bilden går att förstora genom att klicka på den. 2009-09-21
ÄNTLIGEN!
Mannen, myten, legenden. Han som är hal som en fisk. Han som aldrig svarar i telefonen. Han har äntligen ringt! Jag kommer att bli sjukt underbetald, men ack så lycklig. För jag har en S-Y-S-S-E-L-S-Ä-T-T-N-I-N-G! Hipp hipp hurra, vilken vändning dagen fick!
Obotlig tristess
Jag är löjligt uttråkad. Jag har sett Nyhetsmorgon, Efter tio, Sjunde himlen, Ellen DeGeneres show, Ellen, lite Oprah, lite Sjukhuset, lite MTV och nu är det Extreme home makeover med tillhörande eftermiddagstårar innan det blir Tyra och Top Model hela eftermiddagen... Jag har dammtorkat och dammsugit hela lägenheten, städat toan och legat på knä för att rengöra mattan från ett par garnnystan med katthår. Jag har röjt i köket, diskat och plockat bort alla lösa föremål som låg och skräpade i lägenheten (jag har säkert städat bort en och annan pryl för mycket). Jag har skruvat fast en kökslucka som suttit lös och som jag irriterat mig på varje gång jag öppnat den, och eftersom det var skåpet med kaffepulver så blev det ett par gånger om dagen. Jag har fixat dörrlisten som suttit löst och ordnat bredbansbolagets sladdhaveri som växt till dubbel storlek under hallmöbeln. Jag har ringt sju samtal, men inte kommit dit jag velat och förbannat selektiva telefonsvarare. Jag har rensat kattlådan och gått ut med soppåsen som var på väg att krypa ut själv. Jag har drukit en halvliter kaffe i min jättestora kopp med kaffebönor på, sedan drack jag en lika stor påtår. Jag har mensvärk och borde verkligen kamma mig för jag ser inte klok ut.
Jag googlade nyss på "uttråkad" och den här bilden kom upp. Den fick dagens första leende och jag vet inte riktigt vad det är, men jag tyckte som att den passade in bra..
/T
Jag googlade nyss på "uttråkad" och den här bilden kom upp. Den fick dagens första leende och jag vet inte riktigt vad det är, men jag tyckte som att den passade in bra..
/T
2009-09-20
GIF - Åtvidaberg
Solen har strålat över Sundsvall idag! Och även om vi sitter med tröja/jacka på bilderna, så har det faktiskt varit t-shirtsväder idag. Kors i taket! Fotboll stod på schemat och vi traskade ner till Norrporten Arena för att stötta Giffarna på deras kamp tillbaka till Allsvenskan. Tyvärr blev inte matchresultatet något att hurra för, men vi fick i alla fall en mysig stund länst upp på läktaren.
2009-09-19
2009-09-18
Veckans polisbild
Taskig kvalité men jag var tvungen att dela med mig av den här bilden som jag snubblade över på jobbet idag. Haha, polisyrket går minsann inte av för hackor!
2009-09-17
Torsdagsmiddag
En favorit i repris. Havrepannkakor.
Denna gång blev de med hallon till istället för jordgubbar vilket såklart också blev succsé.
Vi kan dock inte förstå hur Inga-Maj kunde misslyckas. Bättre lycka nästa gång!
Denna gång blev de med hallon till istället för jordgubbar vilket såklart också blev succsé.
Vi kan dock inte förstå hur Inga-Maj kunde misslyckas. Bättre lycka nästa gång!
Ordning och reda
Ännu en dag på utredningen i Ånge har gått. Torsdagen den 17/9 2009.
Jag måste erkänna att det är lite segt. I jämförelse till att vara ute och jaga busar så är det väldigt lugnt och stilla att sitta bakom ett skrivbord och knappa på datorn hela dagarna.
Dessutom så har jag inte så många ärenden som jag skulle behöva för att det ska snurra runt hela tiden. Jag sitter med nio ärenden nu och i de allra flesta så har jag kanske beställt någonting från en annan myndighet som tar tid att få eller bara väntar på att någon annan ska dra sitt strå till stacken..
Men det största och mest irriterande problemet med att sitta som utredare är att folk inte går att få tag på. En del har hur många registerade nummer som helst som antingen inte har någon abonent när man ringer, eller bara automatiska telefonsvarare. Då finns inte så mycket att göra förutom att lägga ärendet i högen som bara vilar och växer. Trist.
Det har snart gått två veckor i alla fall vilket är en god bit på väg. Det är fyra utredningsveckor kvar innan det är dags för arresten och sen trafiken i Sundsvall.
A
2009-09-16
Vardagsmat
Kära läsare!
Här ska ni få ett fiskrecept som smakar betydligt godare än vad det kanske ser ut.. Torsk stod på dagens meny och receptet kallas i detta hushåll för "Johans Favoritfisk".
300 g frysta torskfiléer
1 msk margarin
½ msk vetemjöl
1/2 tsk salt (ta lite extra..)
3 msk chilisås (plus lite till..)
1 dl matlagningsgrädde
½ dl riven ost
Klippt dill
Smörj en ugnsfast form och strö vetemjöl i botten. Skär fisken i 2 cm tjocka bitar, lägg i formen och strö över saltet. Blanda chilisås och matlagningsgrädde i en separat skål och häll sedan över fisken. Strö sedan över osten och grädde 20 min i ugnen på 225 C. Toppa eventuellt med lite klippt dill när fisken är färdig.
Servera med ris, potatis eller som i det här fallet, sallad. Receptet ovan är nog bara tänkt för 2 port. så dubbla minst receptet. Ett tips är också att krydda på med lite extra salt.
Här ska ni få ett fiskrecept som smakar betydligt godare än vad det kanske ser ut.. Torsk stod på dagens meny och receptet kallas i detta hushåll för "Johans Favoritfisk".
300 g frysta torskfiléer
1 msk margarin
½ msk vetemjöl
1/2 tsk salt (ta lite extra..)
3 msk chilisås (plus lite till..)
1 dl matlagningsgrädde
½ dl riven ost
Klippt dill
Smörj en ugnsfast form och strö vetemjöl i botten. Skär fisken i 2 cm tjocka bitar, lägg i formen och strö över saltet. Blanda chilisås och matlagningsgrädde i en separat skål och häll sedan över fisken. Strö sedan över osten och grädde 20 min i ugnen på 225 C. Toppa eventuellt med lite klippt dill när fisken är färdig.
Servera med ris, potatis eller som i det här fallet, sallad. Receptet ovan är nog bara tänkt för 2 port. så dubbla minst receptet. Ett tips är också att krydda på med lite extra salt.Lycka till!
Onödigheten har varit framme
Nu ska jag berätta en liten saga om olycksfågeln Terese som har varit i farten igen. Eller olycksfågel är förmodligen en lite för snäll benämning på mig själv. Fumlig, klumpig, bortkommen, drumlig och klantig träffar troligtvis mer rätt.
Imorse skulle jag ta mig en långpromenad och hade hoppat i mjukisarna och laddat med ipoden. Innan jag skulle traska iväg tänkte jag bara parkera om bilen, eftersom den var parkerad där den egentligen inte får stå. Fortfarande med ipoden i vänsterhanden tar jag och vänder bilen, snurrar, vevar och rattar runt... Ett, tu, tre och innan jag vet ordet av har jag råkat snurra in hörlurarna i ratten (och då menar jag inte bara runt ratten, utan verkligen i ratten!). Hur det ens är möjligt är bortom mitt förstånd. Som den fixare jag är försökte jag såklart snurra tillbaka allt, mecka, dra, slita och lirka. Förmodligen gjorde jag allt bara mycket värre och det enda som hängde ut var två hörlurar, resten av sladden och kontakten var spårlöst försvunna och hopplöst insnurrade...
För att verkligen måla upp bilden för er så kan ni tänka er hur det kunde bli när man cyklade som liten och skosnöret fastnade i vevarmen vid pedalerna och bara snurrade fast sig rejält (jag hoppas att det här är något som hänt folk i allmänhet och inte bara för mig..).
Hur som helst så insåg jag ändå rätt snabbt att jag skulle bli tvungen att söka hjälp, så jag körde raka vägen till närmsta bilverkstad och med den rakaste vägen så menar jag verkligen att jag försökte att ratta så lite som möjligt...
Väl där fick jag skamset berätta för herr bildoktor vad jag hade lyckats åstadkomma. Jag var sedan tvungen att köra in till verkstaden där tre bilmekaniker blev involverade. Jag mottogs med mycket skratt och kommentarer liknande "men lilla flicka, huuuuur har du lyckats med det här?!". Då kände jag mig inte så häftig. Tydligen var spektaklet inte så lätt att reda ut, eftersom sladden hade lirkat sig in i någon slags spiral som sitter bakom airbagen. Haha, ja jösses.
Magnus, som var bilmekanikern som också blev dagens ängel och problemlösare, fick skruva lös airbagen, plattan som var bakom och lossa på kåpor och material runt ratten. Tillslut kunde han reda ut trasslet (som tydligen också hade blivit som en knut där inne) och vi skrattade gott åt allt.
Med facit i handen skulle jag nog aldrig klivit upp i morse. Men men, ingen kom till skada och nu står lilla fiestan ute på gatan och vilar efter traumat. Jag ser denna händelse som ännu ett tecken på att det verkligen är dags att köpa en ny bil!
Dagens bukett med röda rosor går till
Imorse skulle jag ta mig en långpromenad och hade hoppat i mjukisarna och laddat med ipoden. Innan jag skulle traska iväg tänkte jag bara parkera om bilen, eftersom den var parkerad där den egentligen inte får stå. Fortfarande med ipoden i vänsterhanden tar jag och vänder bilen, snurrar, vevar och rattar runt... Ett, tu, tre och innan jag vet ordet av har jag råkat snurra in hörlurarna i ratten (och då menar jag inte bara runt ratten, utan verkligen i ratten!). Hur det ens är möjligt är bortom mitt förstånd. Som den fixare jag är försökte jag såklart snurra tillbaka allt, mecka, dra, slita och lirka. Förmodligen gjorde jag allt bara mycket värre och det enda som hängde ut var två hörlurar, resten av sladden och kontakten var spårlöst försvunna och hopplöst insnurrade...
För att verkligen måla upp bilden för er så kan ni tänka er hur det kunde bli när man cyklade som liten och skosnöret fastnade i vevarmen vid pedalerna och bara snurrade fast sig rejält (jag hoppas att det här är något som hänt folk i allmänhet och inte bara för mig..).
Hur som helst så insåg jag ändå rätt snabbt att jag skulle bli tvungen att söka hjälp, så jag körde raka vägen till närmsta bilverkstad och med den rakaste vägen så menar jag verkligen att jag försökte att ratta så lite som möjligt...
Väl där fick jag skamset berätta för herr bildoktor vad jag hade lyckats åstadkomma. Jag var sedan tvungen att köra in till verkstaden där tre bilmekaniker blev involverade. Jag mottogs med mycket skratt och kommentarer liknande "men lilla flicka, huuuuur har du lyckats med det här?!". Då kände jag mig inte så häftig. Tydligen var spektaklet inte så lätt att reda ut, eftersom sladden hade lirkat sig in i någon slags spiral som sitter bakom airbagen. Haha, ja jösses.
Magnus, som var bilmekanikern som också blev dagens ängel och problemlösare, fick skruva lös airbagen, plattan som var bakom och lossa på kåpor och material runt ratten. Tillslut kunde han reda ut trasslet (som tydligen också hade blivit som en knut där inne) och vi skrattade gott åt allt.
Med facit i handen skulle jag nog aldrig klivit upp i morse. Men men, ingen kom till skada och nu står lilla fiestan ute på gatan och vilar efter traumat. Jag ser denna händelse som ännu ett tecken på att det verkligen är dags att köpa en ny bil!
Dagens bukett med röda rosor går till mekaniker-Magnus! Om ni tittar på
bilden så ser ni till och med sladden
från hörlurarna som hänger ut :)
/T
2009-09-15
Effektiviteten vs. jobbångesten
Idag gick jag upp med Anna och fick en bra och tidig start på dagen. Efter en god frukost och en stor höstsol och klarblå himmel som peppade utanför fönstret drog jag på min joggingskorna och begav mig ut på en runda. Rosig om kinderna och nöjd över min hurtiga morgonstund kände jag bara "yes, det här blir en bra dag" (till skillnad mot igår då jag lufsade runt i pyjamas hela dagen, hånflinade åt min egen spegelbild och tyckte synd om mig själv som inte fick göra något vettigare med mitt liv). Men, vidare till min effektiva förmiddag. Jag duschade, piffade, diskade, for förbi Af, storhandlade på Coop (+ skaffade självscanning (!) vuxenpoäng, ja) och nu har jag precis sorterat tvätten som ska tvättas från klockan ett.
Nöjd med den företagsamma förmiddagen sitter jag nu uppkrupen i soffan med Expressen där jag läser om Patrick Swayze och unnar mig en kaffepaus. Snart blir det middagsrester i form av broccolipaj och fetaostfyllda paprikor med avocadosmosch och jag känner fortfarande en rejäl pepp för eftermiddagen. Dock börjar min sysslor sina, men jag ska nog hitta på något. Jag känner verkligen att jag mår sju gånger bättre när jag har många bollar i luften och får göra något.
Detta leder osökt in på att jag verkligen utvecklat en allergi mot min arbetslöshet. Jag börjar bekanta mig med en bitter sida hos mig själv som gör mig mörkrädd. En deltid Drive-in-McDonals-tjänst har börjat kännas lockande och då förstår ni hur allvarlig denna arbetslöshetssjukdom blivit.. Jag måste få jobba snart! Så dagens "suck-pust-åh-blä-kom-igen-få-tummen-ur-nu" går till en viss förening som helt ställt mig ut i kylan och strypt all info till enbart envägskommunikation (kommande från mina snart terroriserande försök att få kontakt).
Med det säger jag tack och hej och ber alla snälla själar att hålla tummarna och eventuellt utföra någon slags kom-igång-ge-Terese-ett-jobb-vodoo eller andra häxkonster på eventuella arbetsgivare som håller min framtid i sina händer.
Nöjd med den företagsamma förmiddagen sitter jag nu uppkrupen i soffan med Expressen där jag läser om Patrick Swayze och unnar mig en kaffepaus. Snart blir det middagsrester i form av broccolipaj och fetaostfyllda paprikor med avocadosmosch och jag känner fortfarande en rejäl pepp för eftermiddagen. Dock börjar min sysslor sina, men jag ska nog hitta på något. Jag känner verkligen att jag mår sju gånger bättre när jag har många bollar i luften och får göra något.
Detta leder osökt in på att jag verkligen utvecklat en allergi mot min arbetslöshet. Jag börjar bekanta mig med en bitter sida hos mig själv som gör mig mörkrädd. En deltid Drive-in-McDonals-tjänst har börjat kännas lockande och då förstår ni hur allvarlig denna arbetslöshetssjukdom blivit.. Jag måste få jobba snart! Så dagens "suck-pust-åh-blä-kom-igen-få-tummen-ur-nu" går till en viss förening som helt ställt mig ut i kylan och strypt all info till enbart envägskommunikation (kommande från mina snart terroriserande försök att få kontakt).
Med det säger jag tack och hej och ber alla snälla själar att hålla tummarna och eventuellt utföra någon slags kom-igång-ge-Terese-ett-jobb-vodoo eller andra häxkonster på eventuella arbetsgivare som håller min framtid i sina händer.
2009-09-14
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)