2010-04-16

Suckar åt mig själv!!!

Okej, mina damer och herrar, jag har tagit rekord. I klantighet. Eller förresten, kanske inte rekord (det måste nog vara min ipodsladdincident som ni kan roa er med att läsa om här), men detta konkurrerar i alla fall. Frida, sätt dig ner, jag vet att du finner detta underhållande. Och Walter, du har funnit din jämlike.

Jag vet att jag har en tendens att vara rätt så klantig. Mitt arkiv går långt bak i tiden och det ena är värre än det andra. Men idag...idag bröt jag ihop och insåg att dagens händelse går raka vägen in på topplistan.

Solen sken imorse. Jag var visserligen trött som en urholkad bakpotatis, men ändå glad för att det var fredag och dagens planer följt av kvällens planer var något jag såg framemot. Satte mig på min gamla älsklingshoj från 1939, ärvd av min fina mormor. Sladdade in på parkeringen vid kontoret och låste cykeln. Vad som sedan hände är endast ett suddigt minne. Jag tappade min rostiga (och enda) cykelnyckel. Jag hörde bara klirr och sedan plupp... Tittade ner på backen och insåg till min förskräckelse att nyckeln lyckats med konststycket att ramla ner i den enda vattenfyllda vägbrunn som finns inom 50kvm! Det enda jag kunde skåda var ett par vattenringar på ytan. Min cykelnyckel är nu endast ett minne blott.

Så med låst cykel och en massa ärenden idag då jag mer än gärna varit cykelburen ska jag ändå försöka överleva denna dag och sedan gå lös på låset med en rostig gammal järnsåg som jag hittade här på jobbet (varför vi har en järnsåg på jobbet har jag ingen aning om, men det kvittar)

Så mina vänner. Ta det lugnt idag och håll hårt i era nycklar!


/T

1 kommentar:

AnnA sa...

Du är ju underbar! Jag fixar ett nytt lås till favoritcykeln i helgen. /A