En inte helt vanlig promenad hem

En rolig historia från helgen. Eller ja, risken är stor att den var roligare att uppleva än vad den kommer att vara när jag nu ska försöka återberätta allt i text. Hur som helst, vi hade ju 60-årsfest i lördags. Olle fick sig en mc scooter inslagen i ett enormt paket med prickigt papper och rosett. Vi hade planerat allt in i sista detalj. Släpet stod parkerat utanför för att senare på kvällen kunna frakta hem den fortfarande sommardäcksprydda scootern till Sävar.

Kvällen gick och när festen var slut skulle vi packa ihop allt och lasta in i släpet. Problemet var då att låset som gör att man kan koppla på släpet till bilen plötsligt strejkade. Det var inte ens minusgrader ute, men det eldades, bändes, frustades och försöktes. Utan framgång. Låset (som aldrig någonsin bråkat förut) vägrade ge vika. Så där stod vi, utanför festen, men ett låst släp och en scooter som ingen kunde köra någonstans. Eftersom vi höll till på Evy's som bara ligger någon kilometer från Inga-Maj och Walter (där vi skulle sova) så tog Walter tag i saken och började rulla hem släpet. För hand. Så där gick vi, mitt i natten, i högklackat och finkläder och drog en stor släpvagn med kåpa på cykelbanan. Walter styrde, Anna och Mamma tryckte på och jag gick efter och styrde scootern. Folk som bodde efter vägen och var vakna tittade länge efter oss i fönstret. Det måste ha sett helt galet ut. Och vi måste sett ut som ett gäng tjuvar.

Men det gick. Och efter en natts sömn med släpet på uppfarten så gick låset upp morgonen efter. Tänka sig.

Ps. Jag önskar att jag hade bildbevis. Och för er som inte tyckte att det var roligt, så kan jag försäkra er om att vi hade kul där vi gick /T